Renovering av småhus: tillstånd, ansvar och praktiska steg

Tillstånd och regler vid renovering av småhus – var börjar du?

Plan- och bygglagen (2010:900) är central när du renoverar ett småhus. Exakt vilka lov, anmälningar eller andra tillstånd som krävs beror på åtgärdens art och kommunens bedömning. Boverket hänvisar privatpersoner till kommunen för information, blanketter och svar. Byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt PBL.

I proposition 2025/26:180 föreslår regeringen att förtydliga och förenkla bestämmelserna om ombyggnad och andra ändringar av en byggnad. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Reglerna är delvis under förändring. Kontrollera därför tidigt vad som gäller vid tidpunkten för din renovering. Utgå inte från att en åtgärd är tillståndsfri förrän du har fått besked från din kommun.

Viktiga lagar och propositioner relaterade till renovering

Byggherrens ansvar vid renovering – vem är ansvarig?

Enligt plan- och bygglagen (2010:900) 1 kap. 4 § avses med byggherre den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person. Enligt Boverket kan byggherren även vara en juridisk person, till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun, en region eller en statlig myndighet.

Boverket anger att byggherren ansvarar för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs i samband med byggande, rivning och markarbeten. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.

I praktiken innebär byggherreansvaret bland annat att se till att nödvändiga tillstånd finns på plats, att rätt kompetens anlitas, att projektet uppfyller samhällets krav och att kontrollansvarig utses när det krävs. Även om många arbetsuppgifter kan delegeras till entreprenörer eller sakkunniga ligger det övergripande ansvaret kvar hos byggherren.

Praktiska steg vid renovering av ett småhus

Förenklingar i regelverket – vad innebär ”större byggnadsändring”?

I proposition 2025/26:180 föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i syfte att förtydliga och förenkla bestämmelserna om ombyggnad och andra ändringar av en byggnad. Ordet ”ombyggnad” föreslås ersättas med uttrycket ”större byggnadsändring”, som ska förklaras i plan- och bygglagen. Samma ordbyte föreslås i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och lagen (2022:333) om energimätning i byggnader.

Förslaget begränsar möjligheterna att ställa krav vid en större byggnadsändring. Vid en sådan ändring ska utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas.

Sådana följdkrav ska enligt förslaget enbart kunna ställas på att åtgärda brister som medför betydande risker med avseende på hälsa och säkerhet samt på att uppfylla krav i fråga om bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Dessutom föreslås vissa lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vid en ändring av en byggnad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Fram till dess gäller nuvarande regler. Det är därför viktigt att skilja på vad som gäller i dag och vad som föreslås gälla efter ikraftträdandet.

Begreppet ”större byggnadsändring” ska alltså förklaras i plan- och bygglagen. I propositionen beskrivs att kraven vid sådana ändringar begränsas på det sätt som framgår ovan. Vilka åtgärder som i praktiken omfattas behöver kontrolleras mot lagtexten och med kommunen.

Tidpunkt för föreslagna lagändringar